Sorg och glädje vandrar tillsammans

Jag lärde mig en gång av en gammal premieringsförrättare, nämligen Herman Friedländer, att när man ska beskriva en häst så ska man börja med det positiva, därefter tar man det som inte är fullt så roligt att framföra för att sedan avsluta med något positivt! Jag har ofta haft tillfälle att tänka på Herman, så klok han var! Hans filosofi går att använda i så många sammanhang, inte bara vid premieringsringen. Naturligtvis när man är tvungen att lämna ett omdöme om någon eller något, men även när man ska beskriva verkligheten för sig själv och andra. Alltså börjar jag med något riktigt positivt!

Under två sportlovsdagar har vi haft fantastiska daglägerbarn/ungdomar hos oss. Aldrig tidigare har väl intresset för att vara med, varit så stort. På tisdagen var det 8 barn och på tisdagen 6! Lägg därtill ledarna Magda och Amanda så förstår ni att det var fullt ös! Tyvärr tillät inte vädergudarna någon tolkning, men ridpassen blev ändå härliga med mycket uteridning och ryttarlekar i ridhuset. När det är lov så är det ju helt i sin ordning att ridningen inriktar sig främst mot det mer lekfulla. Vardagens dressyrlektioner där man tränar sits och inverkan kan ibland behövas lättas upp en smula! Dessutom tränar man ju såväl balans och beslutsamhet. 

Kul var det förstås också att det åter igen kom gäster från Loftahammar för att vara med på löshoppningen. Det blir liksom lite högre status, när det kommer hästar utifrån. Det känns så, när man vet att någon väljer att göra sig besväret att lasta och resa långt för att vara med oss en fredagskväll.

Så till det sorgliga: vi blev tvungna att ta bort Julie för några dagar sedan. Hon blev påtagligt halt och med hennes ålder och tidigare sjukhistoria i tankarna, så valde hennes ägare att hon skulle få sluta sina dagar. Det är alltid jobbiga beslut - för alla - men hon behövde inte lida, hon togs bort här hemma, med huvudet långt ner i havrehinken och helt utan en aning om vad som skulle hända. Så borde alla hästar få sluta, när den dagen kommer!

Så åter till det som är roligare att tänka på!

Nu när barnen/ungdomarna här på trakten måste återvända till skolbänken, då har man sportlov i Stockholm! Det har betytt att två av våra barnbarn i Stockholm, John och Hugo, kom ner över helgen, tillsammans med en kompis, Manne. Härliga dagar med klart, kallt och soligt väder, ridning, traktor, stalljobb och lek, kan det bli bättre? Dessutom har vi besök av Emma och Elsa, fritidsboende från olika byar i trakten och som har hittat hit under sommartid. De kan nu räknas till inventarierna så fort skolan är ledig. Just den här veckan är det särskilt bra, eftersom Magda är krasslig och vi får på det viset god hjälp med hästarna tack vare tjejerna och vårt vuxna barnbarn Maria som har några dagar ledigt.

När kvällen kommer förstår man meningen bakom orden "fullt ös - medvetslös"!

Ha det bra tills vi hörs igen!

1 mar 2016