Röda små larver och RUSkigheter i stugan!

Efter sommarens alla styngflugeangrepp kände jag mig föranlåten att avmaska alla hästarna så här på senhösten. Styngflugan är ju en märklig rackare som man ser på sommaren angripa hästarna, liksom stående i luften med äggkläckningsröret i baken riktat rakt framåt. Jag förstår inte vilka aerodynamiska regler den följer...?

Resultatet blir i alla fall dessa små gula prickar (ägg), som kletar fast framför allt på hästarnas framben. Om man inte hinner skrapa bort dem så slickar hästen i sig äggens innehåll och det blir så småningom en larv som fäster i hästens tarm eller munhåla. Ett per  - tre dagar efter avmaskning kan man se larverna som liknar små röda kottar! Jag minns att det var populärt att låta barnen ta dem med sig några stycken i en tändsticksask till skolan, för att visa - och kanske skrämma - sina kompisar!

I lördags var det åter dags för årets mest skrämmande kväll! I och runt Råshult smög zoombies, skelett, spöken och andra oidentifierbara, men kusliga varelser. Utanför lilla huset sken det mystiskt från två pumpor, varav den ena hade spytt ut sitt läskiga innehåll över trappen. Sven och jag tordes inte vara kvar, så vi lämnade alltihop för en trevlig kväll hos Karin och Håkan i Bygget. Men fortfarande nästa dag kunde man se spåren ute i hagen. En gubbe vajade sakta för vinden i ett träd på kullen. Staketen var öppna, så förvirrade hästar sprang hit och dit vid morgonens utsläpp och vildsvinsjägarna från skogen ovanför ridhuset greps också av den kvarvarande oroliga stämningen och flydde upp i skogen utan att stänga avspärrningen mot skogen efter sig! Den enda lugna individen i all röra var Blizzard, vår klippa. Tack vare hans trygga förvissning om att allt skulle ordna sig så sprang inga hästar till skogs, utan kunde samla ihop sig i ordinarie hage! Tack och lov för honom!

3 nov 2014